Crohns sjukdom
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Den kan uppstå var som helst i mag-tarmkanalen, men det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen eller övre delen av tjocktarmen. Drygt 25 000 svenskar beräknas ha Crohns sjukdom. Varje år nyinsjuknar omkring 500 personer, ungefär lika många män som kvinnor. De flesta är 20-30 år.
Vad är Crohns sjukdom?
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Den kan uppstå var som helst i mag-tarmkanalen, men det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen eller övre delen av tjocktarmen.
Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den kan återkomma i sk skov (tillfällig försämring). Det betyder att den som har sjukdomen kan vara besvärsfri under långa perioder och ibland bara ha lindriga symtom. En del får enstaka skov under sin livstid, andra har upprepade eller mycket långa sjukdomsperioder. Drygt 25 000 svenskar beräknas ha Crohns sjukdom. Varje år nyinsjuknar omkring 500 personer, ungefär lika många män som kvinnor. De flesta är 20-30 år.
Vad orsakar sjukdomen?
Crohns sjukdom beror på en samverkan mellan olika miljöfaktorer och ärftliga faktorer. Exakt vilka vet inte forskarna ännu, men man tror att vissa människor har en medfödd risk att utveckla sjukdomen. Likaså tror man att nedsatt immunförsvar, infektioner och intag av vissa smärtstillande/antiinflammatoriska läkemedel kan utlösa sjukdomen. Vad man däremot säkert vet är att rökning ökar risken att drabbas av Crohns sjukdom och att sjukdomen förvärras om man röker.
Hur yttrar sig sjukdomen?
De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré. Men eftersom sjukdomen kan sitta i olika delar av tarmen så kan det variera något. Om inflammationen är svår, eller om man haft den länge, kan man drabbas av feber och blod i avföringen. Man kan också gå ner i vikt, vara mycket trött, uppleva besvär från ändtarmen, eller med leder, ögon, hud och munslemhinnor.
Hur ställer man diagnosen?
Rektoskopi, koloskopi och röntgen samt blod- och avföringsprover är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har Crohns sjukdom. Vid rektoskopi förs ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och även ta vävnadsprov. Vid koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.
Andra metoder som används alltmer är datortomografi, ultraljud och magnetisk resonanstomografi (MRT). I cirka 10 procent av fallen är det svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit (inflammation i tjocktarmen) eftersom många symtom är gemensamma. Det betyder att diagnosen kan komma att ändras.
Hur behandlar man Crohns sjukdom?
Den som har Crohns sjukdom behöver specialistvård och bör gå på regelbundna kontroller hos sin läkare.
Läkemedelsbehandling
Den vanligaste behandlingen är medicinering. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota i egentlig mening så är målet för behandlingen att hålla sjukdomen under kontroll, det vill säga stoppa akuta inflammationer och förebygga nya. Vilka läkemedel man får är individuellt. Personer med samma diagnos kan alltså få olika mediciner och det beror bland annat på hur svår sjukdomsattacken är och var på tarmen inflammationen sitter. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period.
Kirurgisk behandling
I de fall läkemedel inte ger tillräckligt god effekt kan kirurgisk behandling vara den bästa hjälpen. Oftast gäller det vid akut, svår inflammation. Man tar då bort en så liten del av tarmen som möjligt och i de flesta fall innebär därför operationen inte någon påtaglig störning av tarmens funktion. Om tjocktarmen och ändtarmen är svårt inflammerad och läkemedel inte hjälper kan en stomioperation behövas. Det betyder att man får "påse på magen", antingen tillfälligt för att avlasta tarmen eller som en varaktig lösning. Färre än 10 procent av alla med Crohns sjukdom får en sådan sk permanent stomi.
Kosten
Att äta rätt kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. Om inflammationen sitter i tunntarmen rekommenderas oftast fettfattig kost. Fett i kosten ökar nämligen risken för diarréer. Har man en akut attack kan man också må bättre av att undvika mjölkprodukter och fiberrik kost. Eftersom det kan skilja mycket på vad man tål att äta, bör man själv prova sig fram för att se vad som går bra. Flera mindre måltider är bättre än få och stora. Det är viktigt att få tillräckligt med näring, vätska, salter och mineraler. En dietist kan ge råd om kost och näring.
Vad händer med tänderna?
Den som har Crohns sjukdom riskerar att få mer hål i tänderna och tandlossning än andra. Det har flera orsaker. Rekommendationen att äta ofta och ersätta fett med kolhydrater gör att risken för frätskador på tänderna ökar. Saliven minskar vid långvariga diarréer med muntorrhet som följd och medicinering eller sjukdomen i sig själv kan ge förändringar i munslemhinnan. Det är därför viktigt att gå till tandläkaren eller tandhygienist regelbundet.
Vad kan vi vänta av framtiden?
Det är stor skillnad att få Crohns sjukdom idag jämfört med för 20 år sedan. Behandlingen har förbättrats betydligt tack vare nya diagnosmetoder, effektivare mediciner och operationsmetoder som bevarar så mycket som möjligt av tarmen. Och utvecklingen går hela tiden framåt.
