Mikroskopisk kolit

Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för en grupp kroniska diarrésjukdomar, där de två vanligaste är kollagen kolit och lymfocytär kolit. I Sverige idag får varje år cirka 500 - 1000 personer någon av diagnoserna kollagen kolit eller lymfocytär kolit. Sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. De flesta som får diagnosen är i medelåldern, men även barn kan få mikroskopisk kolit.

Vad är mikroskopisk kolit?

Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för en grupp kroniska diarrésjukdomar, där de två vanligaste är kollagen kolit och lymfocytär kolit.

För de flesta som får mikroskopisk kolit är sjukdomen inte lika aktiv efter det första skovet (den första sjukdomsperioden). Det gäller särskilt för lymfocytär kolit, där upp till 60 procent endast får ett enstaka skov. Men sjukdomen är oftast kronisk, vilket betyder att man har den hela livet, även om man är besvärsfri långa tider.

I Sverige idag får varje år cirka 500 - 1000 personer någon av diagnoserna kollagen kolit eller lymfocytär kolit. Sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. De flesta som får diagnosen är i medelåldern, men även barn kan få mikroskopisk kolit.

Vad orsakar sjukdomen?

Mikroskopisk kolit är en ganska nyupptäckt sjukdom, det första fallet av kollagen kolit beskrevs så sent som 1976, och orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd.

Det inte är helt ovanligt att den som har mikroskopisk kolit också har släktingar med någon form av mag-tarmsjukdom. Men man vet inte om det finns ett genetiskt samband, eller ett miljömässigt, eller om det bara beror på slumpen.

I vissa fall kan sjukdomen utlösas av läkemedel, exempelvis protonpumpshämmare, vissa smärtstillande/antiinflammatoriska läkemedel och sådana antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

Hur yttrar sig sjukdomen?

Det dominerande symtomet vid mikroskopisk kolit är kronisk diarré med oblodiga, vattniga avföringar. Det är inte ovanligt med upp till 10-15 avföringar per dag vid svårare skov.

Man kan också ha gasbesvär, känsla av uppsvälld buk, buksmärtor och analinkontinens (läckage av avföring). Många upplever en stor trötthet och en del går ner i vikt vid skoven.

Omkring 40 procent av alla som har mikroskopisk kolit har även en eller flera autoimmuna sjukdomar, det vill säga sådana sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna celler. De vanligaste är celiaki (glutenintolerans), tyreoidasjukdomar (sköldkörtelns sjukdomar), reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och diabetes.

Mikroskopisk kolit innebär inte någon ökad risk för cancer i tarmen eller andra svåra komplikationer.

Hur ställer man diagnos?

Mikroskopisk kolit fastställs genom koloskopi. Undersökningen innebär att läkaren för in en tunn slang i tjocktarmen via ändtarmen. På koloskopet finns videooptik, vilket gör det möjligt att ta både bilder och vävnadsprover i tarmen.

Vid mikroskopisk kolit brukar de flesta prover som annars tas vid mag-tarmsjukdomar vara normala - sjukdomen kan endast fastställas genom en mikroskopisk undersökning av vävnadsprover från tjocktarmen. Det är därför sjukdomen fått sitt namn: mikroskopisk kolit. Vävnadsproverna visar då också om det är kollagen eller lymfocytär kolit man har.

Hur behandlar man mikroskopisk kolit?

Eftersom mikroskopisk kolit är en kronisk sjukdom, är målet för behandlingen att minska symtomen och försöka undvika nya skov.

Läkemedelsbehandling

Grundläggande för behandlingen av mikroskopisk kolit är medicinering, både för att häva ett akut skov och som underhållsbehandling.

Vilka läkemedel man får är beroende bland annat av hur svårt skov man har. Två människor med samma diagnos kan alltså få olika mediciner. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i ett lugnt läge.

Kirurgisk behandling

Det är mycket ovanligt att en operation blir nödvändig vid mikroskopisk kolit. I sällsynta fall kan det dock bli aktuellt med en tillfällig stomioperation, om man har mycket långvarig och svår diarré där medicinsk behandling inte har effekt. Det betyder att man får en "påse på magen", för att avlasta tarmen medan skovet pågår.

Kosten

Man brukar inte rekommenderas att hålla någon särskild diet vid mikroskopisk kolit, förutsatt att man inte samtidigt är glutenintolerant.

Diarréer gör dock att kroppen förlorar vätska, salter och mineraler. Det är därför viktigt att dricka tillräckligt, gärna mineralvatten, och att tala med sin läkare om eventuellt tillskott av vitaminer och mineraler. En dietist kan ge råd om kost och näring.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det är stor skillnad att få mikroskopisk kolit idag jämfört med för 20 år sedan. Tack vare mer kunskap och effektivare mediciner har både diagnostik och behandling förbättrats. Idag forskas dessutom mycket om mag-tarmsjukdomar och utvecklingen går hela tiden framåt.

Dela ut via sociala medier

Kontakta sidansvarig

Fyll i detta formulär för att skicka ett e-postmeddelande till sidansvarig.