Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som angriper ändtarmen eller tjocktarmen. Den kallas även sårig tjocktarmsinflammation. Vanligast är att den sitter i nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen, men den kan också angripa hela tjocktarmen. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit.

Vad är ulcerös kolit?

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som angriper ändtarmen eller tjocktarmen. Den kallas även sårig tjocktarmsinflammation. Vanligast är att den sitter i nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen, men den kan också angripa hela tjocktarmen. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit.

Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den kan återkomma i sk skov (tillfällig försämring). Vissa får enstaka skov under sin livstid medan andra har upprepade sjukdomsperioder. De allra flesta som får diagnosen ulcerös kolit kan må bra och leva ett aktivt liv när den akuta attacken av sjukdomen behandlats och är över. Omkring 30 000 svenskar har ulcerös kolit eller proktit. Varje år nyinsjuknar omkring 1 000 personer, ungefär lika många män som kvinnor. De flesta är 15-35 år.

Vad orsakar sjukdomen?

Ulcerös kolit beror på en samverkan mellan yttre faktorer miljö/föda och ärftliga faktorer. Exakt vilka vet inte forskarna ännu men man tror att vissa människor har en medfödd risk att utveckla sjukdomen. Likaså tror man att den kan utlösas av yttre faktorer, t ex en infektion eller intag av vissa smärtstillande/antiinflammatoriska läkemedel, som leder till att immunförsvaret aktiveras och angriper tarmen.

Vad man däremot vet är att rökning ger ett visst skydd mot att insjukna i ulcerös kolit. (Det är inte helt ovanligt att sjukdomen bryter ut i samband med att man slutar röka.) Läkarna avråder ändå från rökning eftersom det kan leda till andra allvarliga sjukdomar.

Hur yttrar sig sjukdomen?

Symtomen på ulcerös kolit varierar beroende på hur svår attacken är och hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad. Det vanligaste symtomet är diarré, med varierande grad av blod och slem i avföringen. Ju större del av tjocktarmen som är inflammerad, desto lösare är diarréerna. Om det bara är ändtarmen eller nedre delen av tjocktarmen som är inflammerad, kan avföringen vara blodtillblandad men i övrigt se ut som vanligt.

Sjukdomen kommer ofta smygande med relativt milda mag-tarmbesvär under en period innan den bryter ut och blir akut. I samband med sjukdomsattacker får en del problem med leder, framför allt i höft och rygg. Ledbesvär kan ibland vara första tecknet på att ett skov är på väg.

Hur ställer man diagnos?

Rektoskopi, koloskopi och röntgen samt blod- och avföringsprover är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har ulcerös kolit. Vid rektoskopi förs ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och även ta vävnadsprov.

När man gör koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen samt ta vävnadsprover. I cirka 10 procent av fallen är det svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom (inflammation i tunntarmen) eftersom många symtom är gemensamma. Det betyder att diagnosen kan komma att ändras.

Hur behandlar man ulcerös kolit?

Den som har ulcerös kolit behöver specialistvård.

Läkemedelsbehandling

Den vanligaste behandlingen är medicinering. Eftersom ulcerös kolit inte går att bota i egentlig mening så är målet för behandlingen att hålla sjukdomen under kontroll. Vid en sjukdomsattack ges medicin för att häva inflammationen i tarmen. Sedan får man ofta medicin som underhållsbehandling för att minska risken att inflammationen ska blossa upp igen. Vilka läkemedel man får beror på skovets svårighetsgrad och utbredning. Personer med samma diagnos kan få olika mediciner.

Kirurgisk behandling

De allra flesta med ulcerös kolit behöver aldrig genomgå en operation. Men i vissa fall räcker det inte med medicinsk behandling för att stoppa inflammationen och det kan då bli nödvändigt med kirurgi. Idag finns flera olika alternativ och metoder. Vanligast är en sk bäckenreservoar. Kirurgen konstruerar då en behållare av en bit tunntarm som ansluts till ändtarmsöppningen. Avföringen leds därmed den vanliga vägen.

Ett annat alternativ är en stomi. Det betyder att man får "påse på magen", antingen tillfälligt för att avlasta tarmen eller som en permanent lösning. Vilken metod som passar bäst är individuellt och den som ska opereras bör ha möjlighet att diskutera de olika alternativen med den läkare som är ansvarig för operationen.

Kosten

Eftersom en inflammation i tjocktarmen inte påverkar näringsupptaget i någon större utsträckning rekommenderas inte någon särskild kost vid ulcerös kolit. Diarréer gör dock att kroppen förlorar vätska, salter och mineraler.

Det är därför viktigt att dricka tillräckligt, gärna mineralvatten, och att tala med sin läkare om tillskott av vitaminer och mineraler. En dietist kan ge råd om kost och näring.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det är stor skillnad att få ulcerös kolit idag jämfört med för 20 år sedan. Behandlingen har förbättrats betydligt tack vare nya diagnosmetoder, effektivare mediciner och operationsmetoder som bevarar så mycket som möjligt av tarmen. Och utvecklingen går hela tiden framåt.

Dela ut via sociala medier

Kontakta sidansvarig

Fyll i detta formulär för att skicka ett e-postmeddelande till sidansvarig.