Attityder till alternativ behandling

Livskvalitet vid inflammatorisk tarmsjukdom - aspekter på interventioner och okonventionella behandlingar. Doktorsavhandling av Lena Oxelmark, leg. sjuksköterska, Medicine Doktor, Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, IBD-enheten, Sophiahemmet, Sophiahemmet Högskola, Karolinska Institutet, Stockholm.

Publicerad i Kanalen nr 2, 2007

Lena OxelmarkSyftet med avhandlingen var att studera hur olika åtgärder och okonventionella behandlingar eventuellt påverkar hälsa och livskvalitet, copingförmåga (förmågan att hantera sin sjukdom) i olika vårdsituationer hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) dvs Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Avhandlingen består av fyra olika delarbeten.

Alternativ behandling

Delarbete 1 undersökte användandet av och attityden till alternativ medicinsk behandling hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar vid fyra olika IBD-centra, två i Nord Amerika (Los Angeles i USA och Winnipeg i Kanada), och två i Europa (Cork i Irland och Huddinge i Sverige).

Femtioen procent av patienterna använde någon slags alternativ medicinsk behandling. Användandet var högre i Nordamerika än i Europa. Av de svenska patienterna hade 32% använt sig av någon form av alternativmedicinsk behandling och 31% av patienterna i Cork jämfört med 68% i Los Angeles och 57% i Winnipeg. De vanligast förekommande alternativmedicinska behandlingarna totalt var; fysisk träning, religionsutövning, rådgivning, massage, kiropraktik och avslappning i nu nämnd ordning. Endast 7% av hela gruppen använde akupunktur, 7% använde homeopati och 5% använde örtmediciner. Den vanligaste användaren av alternativmedicinsk behandling var en person som var singel, bodde i storstad och hade en högre inkomst.

Övervakningsprogram

Delarbete 2: Personer som haft ulcerös kolit under lång tid löper en ökad risk att utveckla cancer i tjocktarmen och ändtarmen. För att upptäcka tidiga förstadier till cancer i tarmslemhinnan erbjuds dessa att ingå i övervakningsprogram med regelbundet återkommande undersökningar av tjocktarmen (koloskopi). I delarbete två studerades patienter, som ingick i ett sådant övervakningsprogram, med avseende på ångest och oro inför själva undersökningen och dess resultat, samt allmän hälsa och copingförmåga. Resultatet visade att det inte fanns någon ökad ångest eller oro bland patienterna före eller efter koloskopiundersökningen eller i jämförelse med en kontrollgrupp. Patienterna hade normal hälsa och en normal copingförmåga.

Aferesbehandling

Delarbete 3: Aferesbehandling är en relativt ny medicinteknisk behandlingsmetod godkänd för patienter med ulcerös kolit. Det är en läkemedelsfri behandling och en slags filtrering av blodet.
Vid aferes leds blodet från patientens ena arm via en pump genom ett filter och ges sedan åter i den andra armen. Behandlingen tar cirka en timme. Överaktiverade vita blodkroppar som kan förorsaka inflammation i tarmen filtreras bort.
I det tredje delarbetet mättes den hälsorelatera-de livskvaliteten hos patienter med måttligt aktiv ulcerös kolit. Patienterna var beroende av kortison och genomgick behandling med aferes en gång per vecka under en femveckorsperiod. Patienterna hade en statistiskt säkerställd bättre hälsorelaterad livs-kvalitet efter behandlingen jämfört med innan.

IBD-skola

Delarbete 4: Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom med låg sjukdomsaktivitet eller i remission (lugn fas av sjukdomen) deltog i en kombinerad medicinsk och psykosocial gruppbaserad undervisning i form av en IBD-skola. Skolan pågick under tre månader, med lektioner varvat med gruppsamtal. Patienternas copingförmåga och hälsorelaterad livskvalitet mättes före, efter 6 och efter 12 månader och jämfördes med en kontrollgrupp som fick sed-vanlig medicinsk och psykosocial behandling. IBD-skolan var mycket uppskattad men ingen generell ökning av livskvaliteten eller copingförmågan kunde påvisas förutom hos en mindre grupp av patienterna som endast hade haft sin sjukdom i tre år eller mindre.

Publicering

De olika delarbetena har publicerats i internationella medicinska tidskrifter:
Delarbete 1 i The American Journal of Gastroenterology. 1999;94; 298-1303, Delarbete 2 i Inflammatory Bowel Diseases 2004;10;612-617, Delarbete 3 i Scandinavian Journal of Gastroenterology. 2007;42;406-407 och Del-arbete 4 i Inflammatory Bowel Diseases, 2007;13;182-190

Undervisning och forskning

Lena Oxelmark har arbetat som specialistsjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och IBD enheten vid Sophiahemmet i Stockholm. Hon arbetar nu med undervisning i sjuksköterskeprogrammets 3:e termin, vid Karolinska Institutet.

Lena fortsätter med sin forskning på deltid och planerar en studie för att kartlägga hur användandet av komplementär och alternativ medicinsk behandling (KAM) ser ut idag hos personer med inflamma-toriska tarmsjukdomar i Sverige. Den första svenska studien gjordes för tio år sedan och sedan dess har mycket hänt inom detta område. I dag finns ett ökande utbud och en mängd information tillgänglig om KAM via Internet och andra media. Det finns också ett ökande intresse i samhället i allmänhet och bland patienter i synnerhet. När konventionell medicinsk behandling inte fungerar och patienten inte längre har kontroll över sin sjukdomssituation söker man sig ofta till KAM för att återfå kontrollen. Forskning har visat att användningen av KAM hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan tyda på sämre psykosocial hälsa.

Integrativ medicin

I ökad omfattning förekommer integrativ medicin som innebär en samtidig användning av konventionell medicinsk behandling och komplementär behandling. Vid Karolinska Institutet i Stockholm finns ett centrum för integrativ medicin. WHO verkar för en ökad kontroll av och information kring KAM. KAM innebär antingen manuell terapi som t ex massage, akupunktur, kiropraktik, naprapati, osteopati - behandling där händerna är det yttersta redskapet för diagnostik och behandling av olika hälsoproblem, zonterapi, akupressur, shiatsu - metod där terapeuten stimulerar kroppen till självläkning, qi gong - andnings- och kroppsövningar som anses ha medicinska effekter, yoga, avslappning, eller örtbaserad behandling som t ex naturläkemedel, homeopati, traditionell kinesisk medicin och traditionell indisk medicin.
Det är mycket viktigt att öka information och kunskapen om användningen av KAM bland personer med inflammatoriska tarmsjukdomar, vad de olika behandlingarna innebär och medför för patienten. Lika viktigt är att öka medvetenheten och kunskapen hos behandlande läkare och sjuksköterskor, att rutinmässigt diskutera denna viktiga fråga med patienterna, att starta en dialog mellan vårdgivare och vårdtagare.