Effektiv behandling vid Crohns sjukdom kan minska samhällskostnaderna
Att behandla de svårast sjuka så effektivt som möjligt är inte bara en vinst för patienten utan kan även vara lönsamt för samhället. Det är slutsatsen av den första svenska studien som samlat in data på kostnader för Crohns sjukdom på patientnivå. I Sverige har mer än 20 000 personer Crohns sjukdom.
Publicerad i Kanalen nr 1/2009
Totalt kostade Crohns sjukdom samhället nästan 1,8 miljarder kronor 2007. En ny studie visar att cirka 80 procent av kostnaderna är koncentrerade till en mindre grupp personer med svår och mer aktiv sjukdom. Studien visar även att kostnader kopplade till produktionsbortfall, så kallade indirekta kostnader, utgör drygt två tredjedelar. Studien presenterades på den internationella kongressen UEGW (United European Gastroenterology Week) i Wien i oktober 2008.
- Slutsatsen från denna svenska studie är att effektiv behandling för att få patienter symptomfria kan vara kostnadsbesparande för samhället. Studien visar att patienter som var symptomfria hade tydligt lägre vårdkostnader och bättre livskvalitet än patienter med svår och aktiv sjukdom utan behandling eller som inte svarade på behandling, säger Professor Stefan Lindgren, sektionen för Gastroenterologi vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö och huvudprövare för studien.
- Ett problem är att dagens behandlingsalternativ ibland tappar effekt eller att patienterna inte tål behandlingen. Det finns därför behov av nya behandlingsalternativ. Detta är viktigt för att kunna ge personer med Crohns sjukdom bättre möjlighet att hantera sin sjukdom och öka livskvaliteten, säger Stefan Lindgren.
Unika svenska data
Studien är den första i sitt slag i Sverige som samlat in data på kostnader för Crohns sjukdom på patientnivå. Syftet med denna studie var att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna, både direkta och indirekta, och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) vid olika svårighetsgrader och behandlingar av Crohns sjukdom samt att identifiera faktorer för att kunna förutsäga vårdkostnader.
I samband med besök på kliniken skattades patientens resursutnyttjande upp till ett år tillbaka i tiden. Data samlades in med hjälp av ett frågeformulär som riktades till patienten, en forskningssjuksköterska och den behandlande läkaren.
Totalt har 420 patienter från fyra olika sjukhus deltagit. Rekryteringen startade i augusti 2007 och avslutades i februari 2008. Patienterna i studien var 18 år eller äldre och hade fått sin diagnos minst tolv månader innan de rekryterades. Medelåldern var 50 år och patienterna hade i genomsnitt varit sjuka i 20 år. I studien ingick ungefär lika många män som kvinnor (46 respektive 54 %) och närmare två tredjedelar arbetade.
Fakta om studien
Patienterna i studien delades in i fem grupper; 169 symptomfria (remission), 121 svarar på behandling, 97 aktiv sjukdom (patienter med hög sjukdomsaktivitet som inte fick behandling eller där det var oklart om de svarade på behandling), 27 svarar ej på tillgänglig behandling (refraktära) samt 2 som genomgått kirurgi. De tre sista grupperna var de med svårast och mest aktiv sjukdom.
Studien har genomförts på Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Linköpings Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Studien har sponsrats av UCB Nordic som ett läkemedelsföretag inom biomedicin.
Produktionsbortfall störst kostnad
Studien visade att den genomsnittliga kostnaden per månad var 6 671 kronor och att 64 procent av de totala kostnaderna kunde kopplas till produktionsbortfall, det vill säga indirekta kostnader. Av de direkta kostnaderna kopplades 45 procent till sjukhusvård och 30 procent till läkemedel. Samtliga patienter i de fyra grupperna som inte var i remission visade sig ha en statistiskt signifikant högre kostnad än patienter i remission, det vill säga patienter utan symptom.
Svårast sjuka kostar mest
De 20 procent av patienterna i studien med de högsta kostnaderna stod för mer än tre fjärdedelar av de totala kostnaderna i studien. Gruppen med så kallade refraktära patienter hade den högsta kostnaden, frånsett kirurgi. Patienter i studien behövde i genomsnitt en dag på sjukhus per år. Refraktära patienter behövde mest, tre dagar per år, medan gruppen symptomfria behövde minst (0,6). När det gällde besök inom primärvården var genomsnittet fyra besök per år. Även här hade refraktära patienter flest besök, nästan sju per år, medan gruppen symptomfria behövde minst (1,6).
29 procent av patienterna behandlades med immunförsvarshämmande läkemedel, 28 procent med 5-ASA läkemedel, 14 procent med kortison och 4 procent med biologiska läkemedel.
En analys visade att sjukdomsaktiviteten mätt med Harvey-Bradshaw Index (HBI) är den viktigaste faktorn för att kunna förutse vårdkostnader, en poängs höjning medförde en ökad kostnad med 25 procent. Medelvärde för HBI var i studien 4,5.
Bästa hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) där 1,0 är lika med en perfekt hälsa upplevde gruppen som var symptomfria (remission) med ett genomsnittligt betyg på 0,92.
Källa: Pressmeddelande från UCB
Liten ordlista
HRQoL - Hälsorelaterad livskvalitet
I remission - Symtomfrihet hos kroniskt sjuk person
Refraktär - ingen behandling ger resultat
Svara på behandling - behandlingen ger resultat
Signifikant - statistiskt begrepp för säker/tydlig avvikelse
Senast uppdaterad den 1 oktober 2009
