Över- under- och felbehandling vid refluxbesvär

Refluxsymtom är vanligt. Cirka 15 - 20 procent av befolkningen anger att de har någon form av refluxbesvär minst en gång per vecka och då menar vi symtom som halsbränna/bröstbränna, sura uppstötningar eller smärta/obehag bakom nedre delen av bröstbenet. Ibland strålar smärtan uppåt bakom bröstbenet.

Publicerad i Kanalen nr 2, 2008

Fem procent av befolkningen har dagliga symtom som i hög grad kan påverka livskvaliteten på olika sätt. En del kan inte äta och dricka det de tycker om, en del känner sig begränsade vad gäller fysisk aktivitet och beskriver sämre arbetskapacitet. För en del kan refluxsymtomen bidra till sämre sömn.

Många med lindrigare refluxsymtom söker inte sjukvården utan självmedicinerar med mer eller mindre bra resultat. Bland dem som söker sjukvården finns personer med svårare men också personer med relativt lindriga besvär.

Enligt den sk Montrealdefinitionen har patienten refluxsjukdom, dvs GERD, om symtomen är så "troublesome", besvärliga, att de påverkar livskvalitén. Anamnesen (sjukhistorien) kan ge GERD-diagnosen men ej säkert ange allvarlighetsgraden på sjukdomen då det inte finns en absolut överensstämmelse mellan symtom och eventuell esofagit (inflammation i matstrupsslemhinnan) vilket kan bli konsekvensen för en dåligt behandlad refluxpatient. Mindre än hälften av dem som söker primärvården för sina refluxsymtom visar sig ha esofagit vid gastroskopin.

KURT - kvalitetsuppföljning av refluxpatienter

De senaste åren har man hittills på 17 vårdcentraler, spridda över landet, använt sig av ett frågeformulär sk KURT (kvalitetsuppföljning av refluxpatienter) för att bättre kunna värdera patienternas symtom och behandlingseffekten. Hittills har 4 020 patienter fyllt i formulären och materialet är under bearbetning.

Som allmänmedicinare på Carlanderska i Göteborg har jag, tillsammans med Dr Christel Sager på Kungshöjds Vårdcentral och Dr Einar Björnsson, Gastroenterolog på Gastroenterologiska kliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, under sista året följt upp de 133 patienter som fyllt i ovan nämnda KURT-formulär för att se hur många av våra patienter som behandlades med PPI (protonpumpshämmare) och som ändå hade refluxbesvär.

Vi ville också studera om man med högre doser PPI kunde påverka och eventuellt ta bort refluxsymtomen och om det var möjligt att på sikt också trappa ned behandlingen med vidmakthållen symtomlindring. Vidare ville vi värdera hur patienternas livskvalitet påverkades av refluxsjukdomen.

Under studiens gång hade vi stor hjälp av apotekare och doktorand Anna Niklasson som kommer att använda materialet som delarbete i en avhandling senare i år.

Frågor på formulär

Vi började med att skicka ut ett nytt KURT-formulär tillsammans med frågor som ingår i GIS (se bild nedan) som står för "GERD Impact Scale" och är ett frågeformulär som utvecklats för att följa behandlingseffekten hos patienter med reflux. Med hjälp av dessa formulär kunde vi välja ut de patienter som stod på PPI och som hade minst måttliga refluxbesvär, dvs som haft refluxbesvär två dagar eller mer sista veckan samt hade påverkan på livskvalitén (dvs hade markerat ett kryss eller fler under rubriken dagligen eller två kryss eller fler under rubriken "ibland" på GIS-formuläret). Av de 88 som svarade kunde 77 utifrån uppsatta krav ingå i studien. Av dessa hade 44 dvs 57 procent minst måttliga besvär.

Tre månader senare skickades ett nytt sk GIS-formulär till dessa. Då var 16 dvs 33 procent nöjda med sin behandling (sk responders), åtta hade slutat med PPI behandlingen eftersom de mådde tillräckligt bra ändå och två hade avbrutit p g a möjliga biverkningar. (Varför dessa 16 patienter var responders trots att de hade samma PPI-dos som när de inkluderades är oklart. Dock vet man att även om GERD är att betrakta som en kronisk sjukdom är det cirka 1/3 som efter flera år kan bli spontant bättre, 1/3 sämre och resten fortsätter att ha oförändrade besvär.)

Av de 18 patienter, dvs 23 procent, som hade fått otillräcklig hjälp av behandlingen (poor responders) fick 17 högdos PPI. En patient kunde inte fortsätta med behandlingen p g a annan sjukdom och tre fick avbryta behandlingen p g a diarré.

Av: Lotta Tillander, Carlanderska Göteborg