Patientutbildning vid irritable bowel syndrome
Irritable bowel syndrome (IBS) (kolon irritable) är en av de vanligaste diagnoserna bland de funktionella mag-tarmsjukdomarna. Förekomsten av IBS beräknas vara ca 15 % i befolkningen. Symtomen består av obehag och/eller smärta i buken som är kopplat till diarré och/eller förstoppningsbesvär.
Publicerad i Kanalen nr 2, 2009
Bemötande och omhändertagande
Gisela Ringström, leg sjuksköterska, Med dr vid Sahlgrenska i GöteborgMånga patienter med IBS upplever att de får ett otillräckligt omhändertagande, otydliga besked och de känner sig inte tagna på allvar när de söker sjukvård för sina symtom. Om patienten uppfattar informationen om sjukdomen som otillräcklig, skapas lätt känslor av osäkerhet och oro. Flera studier har visat att en bra patient/doktor-relation bidrar till en mer positiv sjukdomsupplevelse hos patienten.
Genom att ge tydliga besked och en lugnande och begriplig förklaring, kan man underlätta patientens möjligheter att lära sig att leva med, och lindra sina symtom. Det kan åstadkommas inom ramen för ordinarie besök i sjukvården, eller i form av strukturerad patientutbildning.
Utformning av patientutbildning
Att acceptera att man har en långvarig sjukdom är viktigt för att kunna ta eget ansvar och hantera sina symtom i vardagen. Detta kan underlättas genom att få diskutera tillsammans med andra som delar en liknande problematik, vilket är möjligt om patientutbildning ges i grupp.
Innehåll i patientutbildning
Patienter vill veta vad som orsakar deras symtom, vilka behandlingsmetoder som finns, samt vilka åtgärder man kan vidta i sitt dagliga liv för att lindra symtom. Många uttrycker också ett behov av kunskap för att kunna förklara sjukdomen för familj, vänner och arbetskamrater.
Symtom
Vad som orsakar IBS är ännu inte fullständigt klarlagt, men man vet att det rör sig om en ökad känslighet och ett avvikande rörelsemönster i magtarmkanalen. Detta är kopplat till störningar i kommunikationen i nervsystemet i magtarm-kanalen och i det centrala nervsystemet. Dessa störningar syns inte vid de rutin-undersökningar som används i sjukvården idag. Det är inte farligt ur ett medicinskt perspektiv, men kan innebära besvärliga symtom för patienten. T ex kan symtomet buksmärta förklaras med att tarmens nervsystem rapporterar felaktig information till hjärnan via centrala nervsystemet. Den normala funktionen i tarmen, som att den drar ihop sig för att transportera innehållet framåt, kan resultera i att nervsystemet skickar signaler som hjärnan uppfattar som smärta, utan att det finns anledning till det. Enkelt uttryckt, IBS-patienten är "ömtarmad". Att tarmen arbetar för fort eller för långsamt kan förklara varför patienten får diarré eller förstoppningssymtom. Även uppblåsthet och buksvullnad beror förmodligen till stor del på en nedsatt transportförmåga i tarmen, gaserna transporteras inte ut som de ska.
Utredning och diagnos
Diagnosen IBS kan inte ställas med hjälp av någon undersökning, utan den ställs utifrån de symtom patienten har. Undersökningar utförs för att utesluta annan diagnos och i normalfallet behövs endast en mycket begränsad utredning utföras.
Medicinska behandlingsmöjligheter
De medicinska behandlingsmöjligheterna är begränsade, det finns ingen specifik IBS-medicin. Men man kan med fördel använda läkemedel som finns på marknaden mot enskilda symtom.
Kostens betydelse
Många patienter upplever förvärrade symtom i samband med måltid. Födointag i sig innebär en ökad belastning för den "överkänsliga" tarmen. Det handlar i de flesta fall inte om VAD man äter, den stora frågan är snarare HUR man äter. Generella kostråd som innebär regelbundna, små måltider men vid fler tillfällen under dagen, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål, kan hjälpa. Man bör inte ta bort födoämnen helt ur kosten, utan reducera sådana som upplevs ge mer besvär såsom t.ex. gasbildande födoämnen och fett. Det är inte farligt att äta, tarmen tar inte skada av att man äter, även om det kan kännas så.
Stress och avspänning
Stress har en negativ inverkan på symtombilden vid IBS. Genom att identifiera det som orsakar stress har man möjlighet att eliminera eller minska stressen. Detta brukar leda till givande samtal i gruppen och är viktigt att ta upp i patientutbildningen.
Psykologiska faktorer
Även om IBS i sig inte orsakas av psykologiska faktorer så står det klart att upplevelsen av symtomen påverkas av hur man mår psykiskt. Många patienter känner också skam och frustration över sin situation. I utbildningen poängteras att det kan vara värdefullt att tala med någon om sådana känslor. Psykologisk behandling har i flera studier visat sig vara effektivt för att lindra IBS-symtom, oavsett om patienten har psykologiska symtom eller inte.
Gör patientutbildning någon nytta?
En jämförelse har gjorts mellan patientutbildning och att enbart få skriftlig information. Den visar att de patienter som deltog i patientutbildningen ökade sin kunskap, minskade både mag-tarmsymtom och psykologiska symtom i högre grad än de patienter som enbart fick skriftlig patientinformation. Denna patientutbildning bestod av sex tillfällen, á två timmar, en gång per vecka. Många patienter uttryckte också spontant hur värdefullt det varit för dem att få diskutera olika IBS-relaterade frågor, tillsammans med både sjukvårdspersonal och andra patienter.
Gisela Ringström, Leg sjuksköterska,
Med dr vid Sahlgrenska i Göteborg
Senast uppdaterad den 1 oktober 2009
