Forskning om Munhälsa hos människor med Crohns sjukdom

Det övergripande syftet med projektet är att fastställa vilka problem och riskfaktorer som finns för munhälsan hos personer med Crohns sjukdom, i syfte att kunna utforma särskilda munhälsovårdsprogram för dessa personer. Ett sådant program skulle kunna leda till mindre besvär och problem från munnen och därmed också mindre kostnader för tandvård.

Detta är ett samarbetsprojekt mellan institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, Gastrocentrum vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka.

Publicerad i Kanalen nr 4 2009

I en nyligen publicerad artikel från forskargruppen framkommer att personer med Crohns sjukdom upplevde sin munhälsa statistiskt sämre och de angav att de besökte tandvården oftare jämfört med personer i samma ålder. Det framkom även från enkätstudien att personer med Crohns sjukdom uppgav att de hade mer karies och tandvärk till skillnad från kontrollgruppen, trots att det inte var någon skillnad i munhygienvanorna mellan de båda grupperna. Muntorrhet var mer förekommande hos personerna med Crohn.

En trolig förklaring till att personer med Crohns sjukdom har mer karies kan vara skillnader i kosten, med ett ökat kolhydratintag och fler måltider per dag, samt muntorrhet som är en känd riskfaktor för karies. Ett annat fynd som framkom från studien var att personer med Crohn hade statistiskt mer blödning i tandköttet i jämförelse med kontrollgruppen.

Andelen rökare bland personerna med Crohns sjukdom var 23 %, jämfört med kontrollgruppen där motsvarande siffra var 19 %. Detta bör studeras vidare med tanke på att rökning är en vedertagen riskfaktor både för Crohns sjukdom och tandlossning. Andelen rökare 2008 i Sverige var 900 000, 14 % av kvinnorna och 11 % av männen (Folkhälsorapporten, 2008).

Klinisk studie påbörjad

Forskargruppen har nu påbörjat den kliniska studien, där 200 personer med Crohns sjukdom och 100 kontrollpersoner ska undersökas i munnen. Undersökningen kommer att innebära en omfattande utredning om olika faktorer som kan orsaka karies vilket även innefattar salivprover med analyser av olika bakterier och noggranna beskrivningar av kostintag under flera dagar. Vidare ska undersökningen omfatta mätning av utbredningen av bakteriebeläggningar (plack på tänderna) och tandköttsinflammation, och förekomst av tandköttsfickor. Bennivån (hur mycket fäste tanden har i benet) med röntgen, för att kunna se om det förekommer någon vävnadsnedbrytning.
Vi kommer att analysera närvaro av olika bakterier i tandköttsfickan. Prover från tandköttsfickan (vätskan i tandfickan) kommer att samlas upp för att studera graden av inflammation och därmed eventuellt kunna klargöra om det föreligger något samband mellan Crohns sjukdom och tandlossning. Eftersom tandlossning är en vävnadsnedbrytande kronisk inflammationssjukdom som har många gemensamma drag med Crohns sjukdom.

Mer bakteriebeläggning med Crohns

Hittills har sammanlagt 150 personer undersökts, och vi har analyserat data för 50 personer med Crohns sjukdom (medelålder 46 år) och 50 kontrollpersoner (medelålder 50 år).

Preliminära resultat visar att personer med Crohn hade mer bakteriebeläggningar på tänderna, 57.5 %, medan kontrollgruppen hade 17 %. Tandköttsinflammation förekom hos 56.1 % hos Crohnpersonerna jämfört med 21.5 % hos kontrollpersonerna. Dessa värden var statistiskt säkerställda. Få studier har undersökt förekomst av inflammation i tandköttet hos personer med Crohn, och resultaten är varierande. Antalet tandköttsfickor visade ingen direkt skillnad mellan grupperna. Vi har ännu inte analyserat bakterier och de olika signalsubstanser (ämnen som frigörs från bl a vita blodkroppar) som finns i tandköttsfickan.

Vi har däremot analyserat salivprover med avseende på förekomst av bakterier. Mutansstreptokocker och laktobaciller är en bidragande faktor för utveckling av kariesangrepp och en förhöjning av dessa bakterier kan leda till att miljön blir sur i munnen och därigenom får ett lågt pH värde, vilket kan orsaka karies.

Preliminära resultat av mutansstreptokocker visar att antalet var statistiskt högre (1.3) hos personerna med Crohns sjukdom, jämfört med kontrollpersonerna (0.8) dvs en i det närmaste dubbelt så stor mängd bakterier vilket innebär en ökad kariesrisk. Även förekomsten av lactobaciller var högre hos Crohnpersonerna, jämfört med kontrollgruppen.

Sammanfattningsvis

Preliminära resultat visar att personer med Crohns sjukdom har en ökad mängd bakteriebeläggningar på tänderna, en ökad inflammation i tandköttet, samt en högre nivå av lactobaciller och mutansstreptokocker, som innebär en ökad kariesrisk, jämfört med kontrollgruppen. Så långt kan man sammanfatta att dessa preliminära resultat ger en indikation om att personer med Crohns sjukdom inte bara företer en ökad risk för karies utan även en ökad inflammationsbenägenhet i tandköttet.

Planerade projekt

Forskargruppen kommer att arbeta vidare med den kliniska undersökningen av de personer som återstår och sedan genomföra samtliga analyser. Vidare ska djupintervjuer göras med 15–20 personer om munhälsan och dessa resultat ska ligga till grund för utformningen av ett riktat munhälsovårdsprogram.

En viktig del av projektet är att utforma detta program som ska prövas på 50 personer under 6 månader, och därefter jämföras med ursprungsstatus och med en kontrollgrupp. Ett antal personer kommer därefter att intervjuas.

Ett ytterligare planerat projekt är att göra en kartläggning av tandvårdskonsumtion hos personer med Crohns sjukdom omfattande alla som har varit inlagda på sjukhus pg a Crohns under de senaste 15 åren. Dessa resultat kommer att jämföras med en matchad kontrollgrupp.

av: Annsofi Johannsen, leg tandhygienist, med dr
Sara Rikardsson, leg tandhygienist, doktorand
Anders Gustafsson, tandläkare, professor
Mikael Lördahl, överläkare