Tvillingstudier ger insikt
i arvets betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom.
Publicerad i Kanalen nr 3/2009
Jonas Halfvarson, Med. dr, Sektionsansvarig överläkare Gastrosektionen, Medicinkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro
Jag har tidigare disputerat på en avhandling om arvets och miljöns betydelse för uppkomsten av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hos tvillingar. I mitt avhandlingsarbete bekräftades att arvet har större betydelse vid Crohns sjukdom än vid ulcerös kolit. Vidare kunde jag visa att arvet verkar ha betydelse för vilken typ av Crohns sjukdom som den enskilde patienten utvecklar vid diagnos.
Utifrån fortsatta tvillingstudier tillsammans med Medicine Doktor Tine Jess och Professor Pia Munkholm i Köpenhamn har vi även kunnat visa att arvet synes ha betydelse för hur Crohn sjukdomen utvecklas över tid, åtminstone under de första 10 åren efter diagnos. Det övergripande målet med det nu pågående forskningsprojektet är att utifrån ett så kallat molekylärbiologiskt perspektiv kartlägga arvets betydelse vid uppkomsten av IBD.
Pågående projekt
I projektet bjuder vi in tvillingpar, där minst en tvilling i respektive par har inflammatorisk tarmsjukdom, till Örebro för att genomgå koloskopi med provtagning. Enbart svenska tvillingpar som tidigare har accepterat fortsatt kontakt och som ej har opererat bort stora tarmavsnitt ingår i studien. Hittills har 44 av planerade 45-50 tvillingpar inkluderats. Därtill kommer ytterligare par för att enbart lämna blod- och avföringsprover. Vi planerar att kunna slutföra arbetet med att inkludera tvillingar i studien under 2009.
Forskningsprojektet har flera delprojekt. I samarbete med Professor Lars Engstrand, Smittskyddsinstitutet, Karolinska Institutet och Professor Janet Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet och även Lawrence Berkeley National Laboratory, USA, studerar vi tarmbakteriernas betydelse vid sjukdomarna. Våra resultat hittills pekar på en obalans i bakteriefloran hos de tvillingar som har Crohns sjukdom med inflammationen belägen i slutet av tunntarmen (ileum).
Vi går nu vidare och analyserar bakteriernas arvsmassa i ett större tvillingmaterial. Därtill försöker vi koppla resultaten från tvillingstudierna till
graden av inflammatorisk aktivitet i en pågående studie där patienter med inflammatorisk tarmsjukdom vid vår mottagning lämnar upprepade avföringsprover över tid. Tillsammans med Professor Johan Söderholm, Linköping ämnar vi värdera samspelet mellan bakterierna och slemhinnan (tarmens insida).
Defekter i protein vid Crohns sjukdom
Man har tidigare kunnat visa att det vid Crohns sjukdom finns en ökad transport av bakterier in i tarmväggen och att det verkar finnas defekter i de proteiner som binder ihop slemhinnans celler. Vid koloskopierna tar vi provbitar från tarmen som Johan Söderholm med kollegor sedan analyserar. Målet är att påvisa huruvida ovan nämnda defekter är orsakade av inflammationen vid sjukdomarna eller om de är medfödda.
Arvets betydelse för olika aspekter av immunförsvaret kommer även att analyseras. Defensiner kan liknas vid ett kroppseget antibiotikum som utsöndras i tarmen för att tarmväggen skall kunna hålla ifrån sig bakterier. Professor Eduard Stange och Jan Wehkamps grupp, Tyskland, har tidigare visat på en minskad produktion av vissa specifika defensiner vid inflammatorisk tarmsjukdom. Huruvida dessa förändringar beror på sjukdomen eller föregår sjukdomen är okänt. I ett samarbetsprojekt kommer vi nu värdera om det föreligger en medfödd defekt avseende dessa defensiner.
Förhöjda värden av calprotectin
Tillsammans med Docent Marie Carlsson, Uppsala studerar vi olika ämnen som utsöndras från vita blodkroppar i tarmen. Ett exempel på ett sådant ämne är Calprotectin. Det har tidigare visats att hälften av alla syskon, barn och föräldrar till patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har förhöjda nivåer av calprotectin. Data som vi presenterade vid bland annat amerikanska gastromötet och gastrodagarna i år pekar på att det förhöjda halten av calprotectin är kopplad till en gemensam uppväxt men också att det verkar finnas skillnader mellan aktiveringen av olika former vita blodkroppar.
I samarbete med Professor Elisabet Hultgren Hörnkvist, Örebro och Professor Gunnar Olaisson, Danmark studerar vi även arvets betydelse för utsöndringen av cytokiner (ämnen som är involverade i bland annat aktiveringen av immunförsvaret) samt andra specifika former av vita blodkroppar som T-celler.
Provbitar från tarmen kan ge svar
Genom att ta provbitar från samma tarmavsnitt hos friska och sjuka tvillingar hoppas vi även kunna belysa förändringar i "aktiviteten" av arvsanlagen och olika aspekter avseende regleringen av arvsanlagen.
Analyserna utförs inom ett nationellt samarbete med Docent Mauro D'Amato, Karolinska Institutet samt ett internationellt samarbete med Professor Arturas Petronis, Canada. Målsättning med de genetiska delstudierna är att även kunna konfirmera resultaten i en nationell grupp av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som undertecknad initierat tillsammans med Professor Johan Söderholm, Linköping, Docent Leif Törkvist, Stockholm och Professor Tom Öresland, numera Norge.
Min förhoppning är att vi med hjälp av det unika tvillingmaterialet skall få en ökad kunskap om uppkomsten av inflammatorisk tarmsjukdom och att resultaten skall ligga till grund för att kunna identifiera nya behandlingar vid sjukdomarna.
Jag vill passa på att rikta ett stort tack till inititativtagarna till Mag-Tarm fonden, SGF, RMT och Abbott.
Avslutningsvis vill jag även tacka Professor Emiritus Gunnar Järnerot och Professor Curt Tysk för att ha väckt mitt intresse för inflammatorisk tarmsjukdom och för att ni gett mig chansen att få
överta tvillingforskningens stafettpinne.
Jonas Halfvarson, Med. dr, Sektionsansvarig överläkare Gastrosektionen, Medicinkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro
Senast uppdaterad den 14 september 2010
