Depression

Hej.
Tänkte höra om det finns fler än jag som känner sig lite deprimerad efter sin diagnos av crohns?

Hej, Stina!
Jag tror att det är ganska vanligt att man känner sig "lite" deprimerad efter ett besked om en kronisk diagnos. Viktigaste är att du försöker få information om sjukdomen, kanske ta kontakt med andra som har samma eller få tala med en kurator. Vi är så olika vi mäsnniskor (tur är det)och reagerar på olika sätt.
Sköt om dig!

Jag har haft Crohns sjukdom sen jag var 6 år gammal. Fast enligt läkare hade jag det sen jag föddes :S

Har också haft en hel del depreistioner under mitt liv, det började när jag var 13 då man började märka tjejer och sig själv att man inte hade så bra kropp, man var smal och kort. Så tog man mediciner som ökade pigmentförändringar och hårväxt på platser som man inte vill ha hår.

Nu är jag 23 år gammal och har inte kunnat var ute på sommaren och ha kul eller bad för jag skämms över min kropp, visst nu när jag inte smal längre fast har fofarande problem att visa handlederna och pigmentförändringar har bara blivit mer och håret har inte slutat växa.

Jag går runt och tänker ofta att ingen tjej kommer palla med mig att jag vägrar gå ut under sommaren och vara med dom, är i stort sätt just på grund av dom hära grejerna det har tagit slut.

Jag borde ta tag i problemet men det går ej, men är liksom rädd att gå runt i t-shirt i stan eller i området man bor.

Träffar psykolog, till och med två styckna, men vete fan om det änns hjälper.

Hej, jag har haft min Crohns i snart 1 år men har haft symptomen längre. Är 20 år när jag fick reda på att jag hade crohns så vart det att jag vart med tillbaka dragen tyckte det va jobbigt att gå ut och ta mina mediciner inför människor. Och kände mig så handikappad att få panik av att inte veta vart toan var. Men jag har börjat komma tillbaka till den jag va innan jag fick reda på att jag hade Crohns, visst ibland blir jag mer deprimerad och vill inte gå ut för det känns som jag ändå inte kommer kunna göra det utan att det finns en toa och så brukar jag ha mycket tankar om hur framtiden kommer bli.
Men har en underbar pojkvän som stöttar mig och ger mig stöd och hjälper mig när jag har det jobbigt. Så det är tack vare han jag gör allt jag gör idag för han vet att jag klarar det, och brukar säga det att jag inte får låta min Crohns stoppa mig från att göra saker. Oh det har han helt rätt i =)

är det någon som går och pratar med någon, ex psykolog. hjälper det? Mvh Lina

Hej Lina! Jag går just nu hos en kurator på den mag & tarmavdelning som jag tillhör men har även tidigare haft samtalskontakter då jag blir väldigt påverkad psykiskt vid skov med magen. Mitt bästa tips är KBT. Jag tycker det är stor nytta att ha någon att kunna ösa ur saker till samtidigt som man kan få tips om hur man kan hantera stunden och vardagen.

Jag gick hos AFMs psykolog, fast slutade där för kunde inte vara kvar, nu går jag vid vårdcentralen nära mig, men vete fan det hjälper, när jag lyckas besegra att problem som jag har tack vara sjukdomen så kommer det alltid en ny grej som tar dne plats, och alvarligt så vet jag inte hur länge jag orkar hålla på att komma igen, påverkar ens livs så jävla mycket, vågar inte dejta eller knappt gå ut längre, medicinerna som jag tar typ förstör min hud.

Viljan att leva försviner ibland.

Jag gick i terapi efter ett stort skov när jag var i 20-årsåldern hos en psykoterapeut som var mkt bra. Gick dit två gånger i veckan under ett och ett halvt år och lärde mig att sluta reagera med magen. Än idag söker jag periodvis upp nya psykoterapeuter för att få stöd i livet och inte reagera med magen, vilket jag lätt gör.

Visst är det deprimerande att få Crohn, men det gäller att se det positiva i det också. Anastacia, popstjärnan, uttryckte det så här om vad hennes Crohn har betytt i hennes liv:

"For those with Crohn's, holding in our emotions or masking her unhappiness fuels the symptoms" (…) "What is seen as a curse for some, is a gift for me, because it has helped me to discover who I really am as a person. The disease has given me a clear window to my own emotions, which causes me to live each moment and to understand exactly how I'm behaving in a particular situation."

Sedan är det viktigt att komma ihåg att näringsbrist och vitamin/mineralbrist kan leda till depression och vi som har Crohn brukar lida brist på B12, vilket normalt kopplas till depression. Så se till att äta näringstillskott, gå till en psykolog och försök se på livet som Anastacia (och bli inte knarkare som Kurt Cobain, han hade också Crohn och tog livet av sig pga detta när heroinet inte dämpade hans magsmärtor längre).

Själv tycker jag att sjukdomen har gjort mig till en envis person som inte ger upp även om jag självklart också känner mig knäckt när jag blir sjuk.

Så kämpa på! Livet kan bli bra trots att man har Mb Crohn.

Till KrisztianK vill jag bara säga att det finns så många fula och konstiga killar som får tjejer så varför skulle du inte få det? Försök acceptera dig själv med hår på fel ställen osv så blir det lättare för din älskade att acceptera dig också. Jag är helt övertygad om att du är en trevlig och intressant person och utseendet är verkligen inte allt! Vem vill vara ihop med en divig snygg person? Inte jag, jag vill hellre ha en fuling med hjärta! För mig är han nämligen inte ful, utan vacker, trots att han inte vunnit Mr World-tävlingarna.

Tillägg till KrisztianK: det finns faktiskt en hel del tjejer som gillar håriga män så var bara stolt över att vara The Wolfman! Du kanske kan göra det till din grej, hehe! ;-) Men som sagt var: acceptera och älska dig själv först, annars blir det katastrof.
Jag personligen är inte så förtjust i män med ryamattor på ryggen (alt päls över hela kroppen), men de män jag har dejtat som haft detta har jag ändå varit mycket förtjust i! Så det spelar mindre roll för oss tjejer faktiskt.

Jag har haft hår problemet sen jag var 13 år, så att lära mig att leva med det har jag försökt, men har fan inte badat ute sen jag var 13 och är 23 idag. Tjejer jag har varit med ogillar det, visst ingen som har dumpat mig för det, dom har ju hjälpt att ta bort det, mycket plågsamt, så jag bestämde mig en gång för alla att bli kvitt med skiten så besöker laser klink. Mår själv bättre efter varje gång jag har varit där, visst det kostar men tycker det är värt det.

Liksom man kan lika gärna säga till tjejer att sluta sminka sig och acceptera sig själv hur dom är utan smink, men hur många skulle gö det :p?

Jag hittade nyligen denna underbara site av en glad amerikan som kanske kan ge inspiration till en del av er unga: http://www.crohnsboy.com/ .

Krisztian - vad är det för medicin du äter som förstör din hud?

Och en fråga till Krisztian - var är det du får oönskad hårväxt som generar dig så? Det finns många kvinnor som tycker om håriga mäb. det är väldigt manligt och typ alla män från sydeuropa är väldigt håriga.

min man är hårig - överallt---and i love it!

Tack Betty! Precis vad jag menar: det finns massor av kvinnor som älskar håriga män. :-)